tisdag 12 augusti 2008

Klepsydran på Athens antika agora




Artikeln uppdaterades 7 december 2008
Denna ruin av en offentlig klepsydra (vattenur) ligger i den sydvästra delen av den Antika agoran i Athen, Grekland. Vattenuret byggdes under fjärde århundradet f.Kr., och är en påbyggnad, på norra sidan, av en byggnad, som man tror var Heliaia. Heliaia var en av flera domstolar, som antika författare förlägger i närheten av Agoran. Klepsydra betyder vattentjuv och kommer av de grekiska orden klépto, stjäla (jämför kleptoman) och hydor, vatten. Ordet klepsydra är släkt med det populära ordet för solur, skiathéras, skuggfångaren, som kommer av orden skia, skugga och theráo, fånga, jaga. Tidigt användes klepsydror för att begränsa tiden för anföranden vid domstolsförhandlingar. Ett problem med vattenuret var att om vattnet rinner ut ur ett hål i botten av ett cylindriskt kärl så avtar hastigheten med tiden eftersom vattentrycket i öppningen minskar efter hand som vattennivån sjunker. För att vattenuret inte ska ”dra sig” så måste vattennivån vara konstant. Ett sätt att lösa detta problem var att förse behållaren med mera vatten än som rann ut ur hålet i botten. Då hölls trycket konstant och uret gick jämnt.

Källor:
Grekisk och romersk ingenjörskonst, Bjarne Huldén, 1994
Athenian Agora, The American School of Classical Studies, 1993

Vindarnas torn


https://get.google.com/albumarchive/105476217302698762117/album/AF1QipMZ1zPdTjMN9ReMTS0TPx258hLfpND9qFEaojQf/AF1QipOMAO0WSJHnhh4Sccb4vY8Ts-hl8Pdco1HshJ8w

I östra kanten av den romerska agoran i Athen, Grekland, ligger vindarnas torn. Enligt den romerske arkitekten Vitruvius byggdes detta horologium av astronomen Andronikos från Kyrros, Makedonien. Man antar att det skedde någon gång under det andra århundradet f.Kr.

Det var ett kombinerat solur och vattenur och fungerade även som vindvisare. Det åttkantiga marmortornet är tolv meter högt och åtta meter i diameter. Det är inriktat efter de åtta atenska kardinalpunkterna. Runt överkanten av tornet löper friser som föreställer de olika vindarna: Boreas (norr), Skiron (nordväst), Sefyros (väster), Lips (sydväst), Notos (söder), Euros (sydost), Apeliotes (öster) och Kaikias ( nordost).

På tornets tak stod en vindflöjel, i brons, i form av en triton. Den är nu försvunnen. Nedanför varje fris finns ett solur inristat.

https://get.google.com/albumarchive/105476217302698762117/album/AF1QipMZ1zPdTjMN9ReMTS0TPx258hLfpND9qFEaojQf/AF1QipO8AvV2QoY7XmI-7sv86_ZHRjxn7TvrjLH8rMKm

https://get.google.com/albumarchive/105476217302698762117/album/AF1QipMZ1zPdTjMN9ReMTS0TPx258hLfpND9qFEaojQf/AF1QipM91Io94DpH6X4_XdmwziKvV2-GDF7N_8PjLDAX

Fler bilder

Källor:
Greece, A Phaidon Cultural Guide. Phaidon Press, 1985
Grekland, Athen & fastlandet. Streiffert, 1999