lördag 17 januari 2009

METEORITEN FRÅN ODESSA




Den här meteoriten hittades vid Odessa Meteor Crater i Ector County, sydväst om staden Odessa i Texas, USA (latitud 31,75733 grader nord och longitud 102,47911 grader väst). Den är en av tusentals meteoriter, som i förhistorisk tid slog ner och skapade en stor, och fyra små, kratrar i området. Man antar att meteoriten störtade in i vår atmosfär med en hastighet av 40 000 – 60 000 km/tim. Nedslaget orsakade vindhastigheter på mer än 1000 km/tim. Alla djur inom en radie av 1,5 kilometer dödades förmodligen omedelbart.


Odessameteoriten i 180 gångers förstoring

Tusentals järnmeteoriter har hittats i området, vägande totalt 10 ton. Det största meteoritblocket vägde 135 kg. Meteoritfragmenten består till 90 procent av järn, 8 procent nickel och små mängder av ytterligare några ämnen. Meteoriterna har utsatts för väder och vind och har blivit kraftigt oxiderade. Det är bara tack vare det torra ökenklimatet som de alls har bevarats. De hittas ofta täckta med ett tjockt lager av rost.

Den största kratern är en grund, skålformad grop, 5 meter djup och 170 meter i diameter. På grund av erosion höjer sig dess kant nu knappt en meter över omgivande landskap. Man har beräknat att kratern ursprungligen var 27 meter djup, men under årens lopp har kratern fyllts av sediment.

Det finns mycket olika uppgifter om kraterns ålder, alltifrån 10 000 år till mer än 200 000 år. Den äldsta tidsangivelsen står Richard Norton för i sin bok Rocks from space, utgiven 1994. Enligt honom har man kommit fram till detta värde tack vare att man grävde fram fossilet av en förhistorisk häst i fyllnadsmassan i kraterbotten. Just den hästarten har, enligt Norton, varit utdöd i mer än 200 000 år. Med tanke på att hans uppgifter på ålder skiljer sig så mycket från övriga teorier, så kan man undra om det är en felskrivning. Menar han egentligen 20 000 år? Vad som talar emot det antagandet är hans uppgift om att Odessa är äldre än den kända Meteor Crater, i Arizona, och den antas vara 50 000 år.



Patrick Dearen skriver på webbsidan http://www.caver.net/odemetcr.html (länken är bruten) att meteoriten störtade in i atmosfären för 25 000 år sen. Dearen citerar geologen Glen L. Evans som berättar om den stackars hästen igen. I slutet av 1930-talet borrade man ett 50 meter djupt schakt ner i den stora kraterns botten och hittade då fossil av pleistocena hästar och elefanttänder. Pleistocen är en epok, i kvartärperioden, som inföll från 1,65 miljoner år till 11 500 år före nutid.

I en artikel i Reno Gazette från december 1935 menar Clyde Fisher, direktör för Hayden Planetarium i New York, att nedslagskraterns ålder är mellan 40 000 och 75 000 år.

Kathleen Mark skriver i sin bok Meteorite craters, utgiven 1987, att man räknar med att kratern bara är cirka 10 000 år gammal. Detta grundas på fynd av en förhistorisk häst (där har vi vår gamle vän återigen). Senare, vid en utgrävning 1982, hittade man fragment av en elefant. Enligt Dearen hittades dock hästen och elefanten vid samma tillfälle av Glen L. Evans.

Webbsidan Earth Impact Database (Planetary and Space Science Centre vid University of New Brunswick i Kanada) anger åldern till mindre än 50 000 år.

I artikeln Age and effects of the Odessa meteorite impact, western Texas, USA, i tidskriften Geology (nummer 12, december 2005) kan man läsa att forskarna Vance Holliday, David Kring och James Mayer utförde borrningar i kratern för några få år sen. Resultaten av undersökningarna pekar på att åldern skulle vara ungefär 63 500 år (Pleistocen).

Meteoritkratern upptäcktes 1921 när A. B. Bibbins sökte efter olja nära Odessa. En ranchägare gav Bibbins en sten som han antog vara järnmalm och visade sedan vägen till en grund fördjupning, där stenen hade hittats. Bibbins misstänkte att det rörde sig om en meteorit och han skickade fyndet till U. S. National Museum, där analysen bekräftade hans teori.
Utforskaren av den stora meteoritkratern Meteor Crater, i Arizona, Daniel Moreau Barringer, fick reda på fyndet i Odessa. Han berättade detta för sin son Daniel Moreau Barringer Jr, som 1926 åkte till Odessa och lokaliserade kratern. Han hittade flera nickel-järn-meteoriter och han fastslog att gropen hade formats av ”the impact of an extra-terrestrial body with the earth”. Med hjälp av en överenskommen kod, telegraferade han den informationen till sin far. 1935 undersökte meteoritforskaren H. H. Nininger fälten runt kratern med hjälp av en primitiv metalldetektor. Efter några minuter hittade han en meteorit som vägde nästan ett halvt kilogram. På en dag upptäckte han 27 meteoriter.



Under årens lopp har många meteoriter hittats i de små kratrarna, men inga inne i den stora kratern. Däremot har man hittat många på den stora kraterns ytterväggar och fälten runt omkring den.

Staden Odessa ligger i Ector County och Midland County, i delstaten Texas, men större delen ligger i Ector. Befolkningen uppgick år 2005 till 91 200 personer. Allt började 1886 när orten etablerades vid Texas and Pacific Railway. 1927 hittade man olja och staden blev centrum i det här oljedistriktet. Staden är uppkallad efter Odessa i Ukraina. Åsneharen (engelska jackrabbitt) är Odessas stadssymbol. Åsneharen kallas så på grund av sina långa öron, som påminner om åsneöron. Dess päls har en färg som liknar sanden, och det torra gräset, i västra Texas. Med hjälp av sina långa ben kan den komma upp i en hastighet av drygt 70 km/tim.

Fler bilder

Källor:
Artikel i The Columbus Dispatch, 24 januari 2006
Artikel i Geology, nr 12, december 2005
Falling stars, Mike D. Reynolds, 2001
Rocks from space, O. Richard Norton, 1994 
Meteorite craters, Kathleen Mark, 1987
Artikel i Reno Gazette, 27 december 1935
Encyclopediae Britannica
Wikipedia
”crater for the ages” av Patrick Dearen, www.caver.net/odemetcr.html  (länken är bruten)
Earth Impact Database www.unb.ca/passc/ImpactDatabase/

söndag 11 januari 2009

MOLN ÖVER KARLSTAD




Vädrets makter var inte nådiga i Karlstad den 10 januari 2009, så det blev inga bra observationer av årets största fullmåne. I stället kunde man ta sig en titt på mörka molnformationer som snabbt gled fram över himlen.