lördag 9 maj 2009

ADOPTERA EN STJÄRNA




Jakten på jordliknande planeter utanför solsystemet

Den 6 mars 2009 skickades rymdteleskopet Kepler upp från Cape Canaveral i Florida med hjälp av en Delta II-raket. Dess uppgift är att utforska främmande planetsystems struktur och mångfald, med en speciell inriktning på att försöka hitta jordliknande planeter. Målet är att upptäcka planeter som har sina omloppsbanor i den "beboeliga zonen" som är det avstånd från en stjärna där flytande vatten kan existera på planetens yta.



Den 8 april 2009 skickade Kepler ner de första bilderna till jorden.
De infällda fotografierna visar den öppna stjärnhopen NGC 6791 och en stjärna med en känd planet, kallad TrES-2. Stjärnhopen är 8 miljarder år gammal och ligger på ett avstånd av 13 000 ljusår från jorden. TrES-2 är en het Jupiter-liknande planet, som passerar framför sin stjärna med ett tidsintervall av 2,5 dagar.



Rymdteleskopet är utrustat med en fotometer, med en diameter på 95 cm, som hela tiden mäter ljusstyrkan på 100 000 solliknande stjärnor under fyra års tid. Teleskopet är som en kraftfull digitalkamera utrustad med CCD-element med 95 miljoner pixlar. Området som ska observeras ligger i stjärnbilderna Svanen (Cygnus) och Lyran (Lyra). Stjärnorna ligger på några hundra ljusårs avstånd upp till några tusen ljusårs avstånd. När en planet rör sig framför en stjärna, sett från en observatör, minskar stjärnans ljusstyrka i flera timmar. På så vis kan man se att en planet har passerat. Med hjälp av teleskopets rådata (och Keplers tredje lag om planetrörelser) kan forskarna räkna ut planetens storlek och dess omloppstid. När man sen vet stjärnans temperatur kan man beräkna vilken temperatur som råder på planetens yta. Planeter som rör sig inom den "beboeliga zonen" har en omloppstid på cirka ett år. För att med säkerhet kunna veta att det är en planet som orsakar stjärnans ljusförändring behöver man kunna observera fyra passager. Därför måste Kepler observera i minst 3,5 år.

Med andra, jordbaserade, teleskop har man hittills upptäckt flera hundra planeter, som kretsar runt andra stjärnor, men de flesta är mycket stora, flera gånger större än vår stora gasplanet Jupiter. Keplerteleskopet blir det första som har möjlighet att upptäcka planeter av jordens storlek. Dess fotometer är så känslig att den till och med ska kunna upptäcka planeter av Mars storlek.



Teleskopet är uppkallat efter den tyske astronomen Johannes Kepler. Läs mer om honom här.



I samband med Keplerprojektet har man startat en kampanj som man kallar för Pale Blue Dot Project som syftar till att samla in pengar för att stödja rymdteleskopets forskning. För att göra insamlingen lite roligare har man lanserat möjligheten att "adoptera" en stjärna. För tio dollar får man välja ut en av de 100 000 stjärnorna som Kepler stirrar på. På så vis får man sitt namn kopplat till just den stjärnan. Som tack för donationen får man ett certifikat per e-post. Om man av en händelse skulle ha valt att adoptera en stjärna runt vilken Kepler hittar en planet så blir man uppmärksammad på en speciell sida på Pale Blue Dots hemsida och man får sig tillskickad mer information om upptäckten. Man blir däremot inte lovad att ens namn på något sätt ska kopplas till stjärnan i någon astronomisk stjärnkatalog.
Man ska inte förväxla denna insamling (som sköts av den ideella organisationen White Dwarf Research Corporation) med de kommersiella företag som "säljer" stjärnnamn för flera hundra kronor. Ingen officiell astronomisk organisation godtar dessa företags verksamhet.

Källor:
Keplerteleskopets webbsida:
http://www.nasa.gov/mission_pages/kepler/main/index.html
Pale Blue Dot Projects webbsida: