lördag 11 augusti 2018

KOSMOGRAFISKA ARKIVET 10 ÅR


För tio år sedan gjorde jag mitt första inlägg i Kosmografiska arkivet.
Det handlade om den antika byggnaden Vindarnas torn i Aten.
För att fira detta decennium av “återupptäckande av upptäckarnas upptäckter” kommer här en uppdaterad version av Vindarnas torn.

VINDARNAS TORN


https://get.google.com/albumarchive/105476217302698762117/album/AF1QipPlgwU8V46ajRUO4Ezow5QOL025OOIj3isG9IIg/AF1QipOrEvYu9KsP3yKOpeh1CL0uU3ay531o7Bt7-9Kt
  
I östra kanten av den romerska agoran i Aten i Grekland, står Vindarnas torn. (latitud 37° 58′ 27″ N, longitud 23° 43′ 37″ Ö). 

https://photos.app.goo.gl/SwuKh74QwmvTcYHL9
De Architectura av Vitruvius. 
Översatt till italienska och illustrerad av Cesare Cesariano år 1521
fotocredit: Mark Pellegrini (Wikimedia Commons) 

I sitt verk De Architectura libri decem (Tio böcker om arkitektur) uppger den romerske arkitekten Vitruvius att detta så kallade horologium konstruerades av astronomen och arkitekten Andronikos från Kyrros i Makedonien. Man antar att det skedde ungefär år 100 f.Kr. (Ordet horologium kommer av grekiskans “horologion”, från “hora” = timme, tid och “legein” = säga, ange). 

https://get.google.com/albumarchive/105476217302698762117/album/AF1QipPlgwU8V46ajRUO4Ezow5QOL025OOIj3isG9IIg/AF1QipMd5-HUc8SL_OQcgJWbjzW9iUKWqII8y-oEUp3e
Vindarnas torn, Aten, Grekland. 2001-05-03
© Sven Olsson (e-post: kosmografiska@gmail.com)

Vindarnas torn var ett astronomiskt och meteorologiskt instrument vilket användes för att mäta tiden, att räkna soliga dagar, att kunna visa hur solen och planeterna rör sig genom stjärnbilderna och för att kunna hålla koll på åt vilket håll vinden blåser. För att åstadkomma denna byggnad fordrades kunskap i astronomi, arkitektur, geometri, skulptur och en god förmåga att lösa olika tekniska problem med hydraliska mekanismer och solur. Det åttkantiga tornet är byggt av så kallad pentelisk marmor, som man hämtade från bergskedjan Pentelikon, cirka 16 km nordöst om Aten (även templet Parthenon på Akropolis är byggt av samma sorts marmor). 

https://get.google.com/albumarchive/105476217302698762117/album/AF1QipPlgwU8V46ajRUO4Ezow5QOL025OOIj3isG9IIg/AF1QipN94WyM0iDFr7qRRO8xY_j5kS1tACsPjDzD4N9p
Vindarnas torn, Aten, Grekland. 2001-05-03
© Sven Olsson (e-post: kosmografiska@gmail.com) 

Vindarnas torn var ett kombinerat solur och vattenur och det reser sig 13,5 meter högt på en bas av tre steg, och är 8 meter i diameter. Det är inriktat efter de åtta atenska kardinalpunkterna. 

https://get.google.com/albumarchive/105476217302698762117/album/AF1QipPlgwU8V46ajRUO4Ezow5QOL025OOIj3isG9IIg/AF1QipMhz5Y9H3mqp_CVJpLPj1PgiMhJDupgRTNoZBN_
Vindarnas torn, Aten, Grekland. 2001-05-03
© Sven Olsson (e-post: kosmografiska@gmail.com)

Runt överkanten av tornet löper friser som föreställer de olika så kallade Anemoi, vindgudarna, i den grekiska mytologin: Boreas (norr), Kaikias (nordöst), Apeliotes (öster), Euros (sydost), Notos (söder), Lips (sydväst), Zefyros (väster) och Skiron (nordväst). Byggnaden har två dörrar; en på den nordöstra sidan och den andra finns på den nordvästra sidan. 

https://get.google.com/albumarchive/105476217302698762117/album/AF1QipPlgwU8V46ajRUO4Ezow5QOL025OOIj3isG9IIg/AF1QipOU5xfeW5wOr8W2bKKf5CPFeicvZxAz5PuX8zyU
ur Antiquites of Athen
av James Stuart och Nicholas Revett, 1762 

På tornets tak stod en vindflöjel, i brons, i form av havsguden Triton (som var son till havsguden Poseidon och havsgudinnan Amfitrite). Triton var till hälften man och till hälften fisk. Beroende på från vilket håll vinden blåste så pekade Triton med sin stav på den vind-gud som korresponderade med den vindriktningen. Vindflöjeln är nu försvunnen. 

https://get.google.com/albumarchive/105476217302698762117/album/AF1QipPlgwU8V46ajRUO4Ezow5QOL025OOIj3isG9IIg/AF1QipPm3I9mJbNu7Ujscratqhczb_pO5skVNPwa1lDq
Vindarnas torn, Aten, Grekland. 2001-05-03
© Sven Olsson (e-post: kosmografiska@gmail.com)

Nedanför varje fris finns ett solur inristat. Totalt finns det nio solur. Åtta på själva tornet och ett på det cirkulära annexet, som står på tornets södra sida.
Solurens ingraverade timlinjer och dagkurvor är i bra skick. Varje solur har tre olika dagkurvor. En är till för dagjämningarna och två är till för de två solstånden, sommar- och vintersolståndet.
Soluren kunde visa tiden under hela dagen och även visa vilken årstid det var. 

https://get.google.com/albumarchive/105476217302698762117/album/AF1QipPlgwU8V46ajRUO4Ezow5QOL025OOIj3isG9IIg/AF1QipNmlzwOfBS-F0UuqvBev6-B34mUsz4MRdyt2bob
Solurslinjer under friserna av Kaikas och Boreas
ur Antiquites of Athen av James Stuart och Nicholas Revett, 1762 


https://get.google.com/albumarchive/105476217302698762117/album/AF1QipPlgwU8V46ajRUO4Ezow5QOL025OOIj3isG9IIg/AF1QipPMgDzinav80nX_J27ThtJn67mpQCMPvavHS9__
Vindarnas torn, Aten, Grekland. 2001-05-03
© Sven Olsson (e-post: kosmografiska@gmail.com)

De ursprungliga gnomonerna (stavarna som kastar solljusets skugga på solurstavlorna) är borta och ersattes av kopior i mitten av 1800-talet. 

https://get.google.com/albumarchive/105476217302698762117/album/AF1QipPlgwU8V46ajRUO4Ezow5QOL025OOIj3isG9IIg/AF1QipPgq44Uc5v_3QKR6v8HnwvR6DrYqvROBti4Eiqo
Golvet inne i Vindarnas torn, 2016-09-26
fotocredit: NikosFF (Wikimedia Commons) 

Golvet inne i tornet visar upp ett intrikat mönster av kanaler och hål som tyder på att det här en gång fanns en hydralisk mekanism, ett avancerat vattenur. Uret fick sitt vatten från en källa på Akropolis nordsluttning. Källan kallades för Klepsydra, vilket på grekiska betyder “vattentjuv”. Klepsydra är ett namn som ofta används synonymt för vattenur. Man tror att den hydraliska mekanismen plundrades redan under romartiden och den har aldrig återfunnits. Hur mekanismen exakt fungerade vet man inte men man antar att det till vattenuret var kopplat ett planetarium som visade hur stjärnbilderna, solen och planeterna rörde sig under dygnet. 

https://get.google.com/albumarchive/105476217302698762117/album/AF1QipPlgwU8V46ajRUO4Ezow5QOL025OOIj3isG9IIg/AF1QipPClnHB4_9w1XY0dPB7LlQ2vAYJGcYEZwu5Qq2_
Innertaket på Vindarnas torn, 2016-09-25
fotocredit: NikosFF (Wikimedia Commons) 

Vid arkeologiska undersökningar har man hittat fragment av freskomålningar, däribland motiv med en ängel och ett helgon till häst. Dessa målningar härstammar från 13:e och 14:e århundradena då tornet användes som kristen kyrka.
Med hjälp av en så kallad multispektrumkamera har man upptäckt dekorationer med kraftiga färger. Bland annat var innertaket utsmyckat med färgen egyptiskt blått. Därmed föreställande himlen. Egyptiskt blått är ett pigment som har den intressanta egenskapen att det avger infrarött ljus när det belyses med rött ljus. Detta har gett arkeologer och konsthistoriker ett verktyg för att kunna upptäcka även små fragment av pigmentet på historiska föremål. 

https://get.google.com/albumarchive/105476217302698762117/album/AF1QipPlgwU8V46ajRUO4Ezow5QOL025OOIj3isG9IIg/AF1QipMxBpHPtqmOwJiYrAOv6R8Su5SlV9N8YvbV1EX1
Målningen “Dance of the Dervishes” (sidan 47)
av konstnären Edward Dodwell, 1821 (Wikimedia Commons) 

Under tiden som Aten lydde under Ottomanska riket användes tornet av sufi-muslimska dervischer. Tack vare närvaron av dervischerna kunde Lord Elgin inte få tillåtelse att flytta tornet till London. 

https://get.google.com/albumarchive/105476217302698762117/album/AF1QipPlgwU8V46ajRUO4Ezow5QOL025OOIj3isG9IIg/AF1QipOZwR4ug0jnkOWiCp0jFqrUkrJMBXA_FNKu_Iln
Målning föreställande Thomas Bruce, 7:e Lord Elgin,
av konstnären Anton Graff, cirka 1788 (Wikimedia Commons) 

Lord Elgin är ju mest känd för att ha tagit ner marmorskulpturer från Parthenon-templet på Akropolis och flyttat dessa till Storbritannien. År 1799 hade han kastat lystna blickar på Vindarnas torn, men eftersom tornet användes av sufi-muslimerna ansåg man att det var en helig plats och hans plan stoppades. 
Tornet har varit stängt för allmänheten allt sedan dervischerna lämnade det år 1828. Så var också fallet när jag besökte tornet i maj 2001. År 2014 påbörjades en omfattande renovering. I augusti 2016 fick allmänheten tillgång till det inre av Vindarnas torn igen, för första gången på nästan 200 år.


https://get.google.com/albumarchive/105476217302698762117/album/AF1QipPlgwU8V46ajRUO4Ezow5QOL025OOIj3isG9IIg/AF1QipPwmGRTavxGAoSMqf5EkcE8r2r1v-eeGpqwjdFl
Landskapsvy med Vindarnas torn i mitten, och Akropolis i bakgrunden.
ur Antiquites of Athen av James Stuart och Nicholas Revett, 1762


Källor:

Ancient Greece´s restored Tower of Winds keeps its secrets, artikel av Karolina Tagaris och Phoebe Fronista, nyhetsbyrån Reuters, 2016-08-25.
Tower of the Winds, artikel av Mark Cartwright, Ancient History Encyclopedia, 2017-03-31.
Tower of the Winds, engelska Wikipedia.
Tower of the Winds, Greece, artikel av Ioannis Liritzis och Evangelia Panou, Portal to the Heritage of Astronomy, 2017-11-15.
The History and Practice of Ancient Astronomy, James Evans, 1998.
The Tower of the Winds, artikel av Derek J. de Solla Price, National Geographic, april 1967.

Antiquites of Athen, James Stuart och Nicholas Revett, 1762
Decoding the Heavens, Jo Marchant, 2009.