Kratrar på månens baksida löser kriminalgåta
Tisdagen den 5 juli 2011 sändes ett avsnitt av den brittiska tv-deckaren Morden i Midsomer (Midsomer Murders) i Sveriges Television.
Handlingen, i avsnittet Dark Secrets, tar sin början år 1975 då Jennifer, och hennes bror Robin, blir förvisade från sitt hem av föräldrarna William och Mary Bingham eftersom Jennifer är gravid. Hennes egen bror är far till barnet. Syskonen åker från fädernegården men Robin kör vårdslöst och bilen hamnar i floden. Båda ungdomarna förmodas ha drunknat.
Senare, i nutid, under utredningen av mordet på socialarbetaren Gerry Dawkins, upptäcker kommissarie John Barnaby att det enbart var Robins kropp som hade hittats. Systern hade klarat sig och det visar sig, i slutet av programmet, att hon hade tagits om hand av konstnären Adam Grace. Jennifer valde att i fortsättningen leva sitt liv under antaget namn: Maggie Viviani. Hon är intresserad av astronomi och hade upptäckt att det fanns en krater på månen, som hade samma namn som hennes familj: Bingham. När hon skulle hitta ett nytt namn åt sig själv så valde hon en krater nära Bingham, och det blev då Viviani.
Detta hade Dawkins listat ut och denna upptäckt blev hans död då Maggies far, William Bingham, inte ville att familjens skam skulle komma till allmän kännedom.Tv-programmet lämnar också riktiga uppgifter om vem kratern är uppkallad efter: Hiram Bingham III. Han var en amerikansk forskare, upptäcktsresande, skattjägare och senator.
Nåväl, hur är det med Viviani då? Jo, den kratern ligger i närheten och har koordinaterna 5,2 grader Nord och 117,1 grader Öst. Den är något mindre än Bingham, 26 kilometer i diameter. Dess djup är 1,8 kilometer och den är i stort sett cirkelrund, skålformad och med en tydlig kraterrand.
Den här kratern är uppkallad efter den italienske matematikern Vincenzo Viviani, som levde mellan åren 1622 och 1703.
1637, när Viviani var 17 år gammal, blev han Galileo Galileis assistent och fortsatte att vara det till Galileis död 1642. Viviani var sen redaktör vid utgivningen av Galileis samlade verk. Vivianis vetenskapliga karriär omfattade bland annat hans försök att mäta ljudets hastighet. Han kom fram till att den var 350 meter per sekund (nutida värde är 331, 29 meter per sekund vid 0 grader C).
Han blev också hovmatematiker hos Ferdinand II, storhertig av Toskana.
Internationella astronomiska unionen godkände namnförslaget för månkratern Viviani år 1976.
© Sven Olsson (e-post: kosmografiska@gmail.com)
Är det långsökt att tänka sig att de här två månkratrarna skulle vara ledtrådar till deckargåtans lösning. Ja, kanske, men det faktum att Maggie Viviani blev inspirerad av astronomiska objekt är inte helt osannolikt. Det framgår av tv-programmet att hon är mycket intresserad av astronomi. Man ser att hon har ett teleskop i sin konstnärsstudio och hennes motivval är av astronomisk art. Det är nog en mänsklig nyfikenhet att ta reda på om ens namn finns på något himmelskt objekt, som till exempel en asteroid eller en månkrater. Det visar sig faktiskt att det finns en asteroid som heter Bingham. Den upptäcktes den 2 september 1992 av astronomen E. W. Elst vid European Southern Observatory och har nummer 8291 i listan över upptäckta asteroider.
En lite lustig randanmärkning är att om Maggie Viviani ville välja en krater som ligger riktigt nära Bingham, så skulle hon istället ha valt den 32 kilometer stora kratern Katchalsky, som ligger mellan Bingham och Viviani, eller också den 82 kilometer stora Lobachevskiy. Kanske tyckte manusförfattaren att de namnen inte var tillräckligt engelskklingande?
Källor:
Midsomer Murders, ITV
Lunar and Planetary Institute: http://www.lpi.usra.edu/resources/lunar_orbiter/
Midsomer Murders, ITV
Lunar and Planetary Institute: http://www.lpi.usra.edu/resources/lunar_orbiter/
International Astronomical Union (IAU) Working Group for Planetary System Nomenclature (WGPSN): http://planetarynames.wr.usgs.gov/
Wikipedia
Wikipedia
*