SVERIGES LANDSKAPSSTJÄRNOR

Stjärnan Arcturus. Credit: NASA

Arcturus är Jämtlands landskapsstjärna och eftersom den stjärnan ligger i stjärnbilden Björnvaktaren (klassiskt namn: Boötes) så är Björnvaktaren följaktligen Jämtlands landskapsstjärnbild.

Stjärnbilden Björnvaktaren. Credit: Torsten Bronger

Alla andra landskap i Sverige har också fått sina egna stjärnor och stjärnbilder (se nedan).
Vem har hittat på det och varför?

 

Brunkulla. Ur boken Bilder ur Nordens Flora utgiven 1901-1905 av den svenske botanisten C.A.M. Lindman

Vi känner till att varje landskap har sitt eget landskapsdjur och sin egen landskapsblomma (i just Jämtlands fall heter blomman Brunkulla). Men det finns många fler landskapssymboler: svampar, fiskar, stenar, fåglar, mossor, grundämnen med flera. Man kan nästan tycka att det gått inflation i landskapssymboler.

Det var precis det som en grupp astronomer i Lund tyckte, så när de 1997 skrev en lärobok i astronomi, Perspektiv på universum, tog de med en lista över Sveriges landskapsstjärnor och landskapsstjärnbilder. Författarna påstod att symbolerna var fastställda den 1 april 1996 av Nationalkommittén för svenska landskapssymboler.
Första april, minsann! Var det ett aprilskämt?

En av bokens författare, Ingemar Lundström, docent i astronomi och universitetslektor vid Lunds universitet, blev intervjuad av tidningen Ölandsbladet år 2007. Där säger han att han, och hans medförfattare, tyckte att det hade gått inflation i landskapssymboler och “det var väl så vi tänkte också när vi gjorde den här grejen, att vi skulle driva lite med fenomenet landskapssymboler. Det finns ju så många”. Och någon Nationalkommitté för svenska landskapssymboler finns det inte, än i alla fall.

Idag har landskapsstjärnor och landskapsstjärnbilder, trots att det ursprungligen var ett skämt, blivit mer eller mindre etablerade.

Ackumulatortanken Arctura, Östersund, Jämtland. 20150722.
© Sven Olsson (kosmografiska@gmail.com)

I Östersund, till exempel, har kraftleverantören Jämtkraft döpt sin ackumulatortank till Arctura, efter landskapsstjärnan Arcturus. Tanken byggdes år 2003 och står på Östersunds skidstadion. Den är 65 meter hög och 27 meter i diameter och rymmer 26 miljoner liter hetvatten, som fungerar som en värmereserv. 

På tornets utsida finns tusentals små lampor fastmonterade och olika program styr hur belysningen ser ut. Man kan till exempel efterlikna norrsken. På den översta våningen finns en restaurang med utsikt över Östersund och Storsjön.

Storleksjämförelse mellan Arcturus och vår egen sol. 
Credit: Windows to the Universe

Stjärnan Arcturus, som också kallas Alpha Boötis (stjärnan Alpha i Boötes; Boötis är genitivformen av Boötes) är den starkast lysande stjärnan i stjärnbilden Björnvaktaren, och även den fjärde ljusaste stjärnan på hela himlavalvet (magnitud -0,04).
Bästa tiden på året att observera Arcturus är under sen vår (på norra halvklotet) eller sen höst (på södra halvklotet).
Stjärnan, som är en orange jättestjärna (26 gånger större än vår sol) med stjärnklasssifikationen K2IIIp, har en yttemperatur på 4.290 grader Kelvin (alltså en hel del svalare än vår sols 5.778 grader Kelvin).
Avståndet från jorden är 36,7 ljusår.

Stjärnbilden Boötes (Björnvaktaren). 
Ur Urania’s Mirror, utgiven i London cirka 1825

Namnet Arcturus kommer från grekiskans Arktouros (arktos och ouros), som betyder björnvaktaren (samma alltså som hela stjärnbilden). Det antas att denne väktare håller koll på Stora björnen och Lilla björnen.

Arcturus ålder beräknas till mellan 7,1 och 8,5 miljarder år och den kommer förmodligen att sluta sina dagar med att slunga ut sitt yttre skal. Kvar blir då en liten vit dvärgstjärna omgiven av en planetarisk nebulosa.

 Vintergatan sedd från Trona Pinnacles National Landmark, Kalifornien, USA. 20140723. Credit: Ian Norman www.lonelyspeck.com

Arcturus, och 52 andra gamla stjärnor, kallade Arcturusströmmen eller Arcturusgruppen, färdas med en högre hastighet än andra stjärnor och har en rörelseriktning, som är vinkelrät i förhållande till Vintergatans galaxplan. En teori, för att förklara denna avvikelse, går ut på att stjärnorna i Arcturusströmmen kom in i vårt galaxsystem när Vintergatan kolliderade med en liten dvärggalax för mer än fem miljarder år sen.

Eftersom Arcturus är så ljusstark har den observerats under många tusentals år. I Mesopotamien var stjärnan associerad med guden Enlil. Den grekiske astronomen Ptolemaios betecknade den som subrufa, ”lätt rödaktig”. 

Lite kuriosa: Man lät ljuset från Arcturus tända belysningen på 1933 års världsutställning i Chicago. Läs mer om det på Stjärnljus tände världsutställning.

Till sist kommer här listan över alla landskapsstjärnor och landskapsstjärnbilder. Först står landskapsnamnet, sen landskapets stjärna och sist stjärnbilden.

Blekinge: Aldebaran – Oxen

Bohuslän: Mira – Valfisken
Dalarna: Capella – Kusken
Dalsland: Spica – Jungfrun
Gotland: Betelgeuse – Orion
Gästrikland: Alpheratz – Andromeda
Halland: Alphard – Vattenormen
Hälsingland: Regulus - Lejonet
Härjedalen: Alkaid - Stora björnen
Jämtland: Arcturus – Björnvaktaren
Lappland: Polaris – Lilla björnen
Medelpad: Castor – Tvillingarna
Norrbotten: Alphecca – Norra kronan
Närke: Nunki – Skytten
Skåne: Schedar – Cassiopeia
Småland: Antares – Skorpionen
Södermanland: Eltanin – Draken
Uppland: Altair – Örnen
Värmland: Sirius – Storahunden
Västerbotten: Markab – Pegasus
Västergötland: Rasalhague – Ormbäraren
Västmanland: Algol – Perseus
Ångermanland: Procyon – Lilla hunden
Öland: Vega – Lyran
Östergötland: Deneb - Svanen

Källor: 
The Brightest Stars, Fred Schaaf, 2008 
Perspektiv på universum, Nils-Eric Cerne, Anders Johannesson, Ingemar Lundström, Björns Stenholm och Stig Vramdemark, 1997 
The Cambridge Guide to the Constellations, Michael E. Bakich, 1995 
Öländska stjärnor ett skämt, artikel i Ölandsbladet, 2007-07-18
Jämtkrafts webbsida: www.jamtkraft.se/arctura/om-arctura 
Webbsidan Constellation guide: www.constellation-guide.com
Wikipedia