torsdag 17 november 2016

GAMLA UPPSALA


https://get.google.com/albumarchive/105476217302698762117/album/AF1QipOuye_dfKYlMZLxic6KKKYdvmURAG3ToyVGiixk/AF1QipMaNYftTpKggLY8UKrIiHFInG4Wrg8oi8ax7S4A

Jag har kompletterat mitt fotoalbum med bilder från ett besök vid Gamla Uppsala den 16 juli 2014.
Fotografierna visar bland annat de tre stora Kungshögarna, Gamla Uppsala kyrka (med astronomen Anders Celsius grav), restaurangen Odinsborg och Gamla Uppsala museum (som öppnades år 2000).


https://get.google.com/albumarchive/105476217302698762117/album/AF1QipOuye_dfKYlMZLxic6KKKYdvmURAG3ToyVGiixk/AF1QipPUVGlkKEI92NUrq0PK9XUx5ZRdJlhBc9OSl_iP

onsdag 2 november 2016

RÖKSTENEN


https://get.google.com/albumarchive/105476217302698762117/album/AF1QipOYOBM67KpdZ5TkabKgdqWH2iGJFGY-sj7DXPtT/AF1QipMo6z0nAOTjrWwvlN6oXWIOckeOaOOT6LGvffxC

  © Sven Olsson (e-post: kosmografiska@gmail.com)

Jag har kompletterat mitt fotoalbum med bilder på Rökstenen från ett besök i juli 2013. Runstenen, som står vid Röks kyrka i Östergötland, är 382 cm hög, varav 125 cm under marken, och väger 4 ton. Den är med sina 760 tecken världens längsta bevarade runinskrift i sten. Textens innebörd har till vissa delar ansetts vara dunkel och forskarna har framlagt olika tolkningar.
En ny tolkning av Rökstenen har lagts fram av ett tvärvetenskapligt team av forskare inom arkeologi, textforskning, religionshistoria och runologi. Studien, som publicerades i januari 2020, har letts av Per Holmberg vid Göteborgs universitet. Den nya tolkningen går ut på att runinskriften handlar om en "rädsla inför klimatförändringar och en föraning om jordens förestående undergång". Mer finns att läsa på Uppsala universitets hemsida

Uppdaterat 2021-11-30: 

 En av forskarna, Henrik Williams, har nu gett ut en bok som han kallar Rökstenen och världens undergång 

 

https://get.google.com/albumarchive/105476217302698762117/album/AF1QipOYOBM67KpdZ5TkabKgdqWH2iGJFGY-sj7DXPtT/AF1QipO0joGbKu8ytGR0mhnLVafDTNL_6axmTWZckjtu

torsdag 13 oktober 2016

METEORITEN PÅ GETINGE KYRKOGÅRD



https://get.google.com/albumarchive/105476217302698762117/album/AF1QipNbPI3PtZiWWzfEma-VwcL-ub-7KR0DoKX7-Bl-/AF1QipPjP2ZWQQZhtp0RtT5chkrl_43t8Se4yggI_oDh

Har den här stenen, som pryder en gravsten på Getinge kyrkogård i Halland, verkligen kommit från rymden?
 


https://get.google.com/albumarchive/105476217302698762117/album/AF1QipNbPI3PtZiWWzfEma-VwcL-ub-7KR0DoKX7-Bl-/AF1QipPB8tbAsZx7WClt0sdqZzI2AzrLj_TAdaTTWfJr

I en insändare i aprilnumret 1991 av tidskriften Sky and Telescope läste jag för första gången om den här märkliga stenen, och ett år senare refererade astronomen Peter Nilson till tidskriftsnotisen i sin bok Rymdljus.
 

https://get.google.com/albumarchive/105476217302698762117/album/AF1QipNbPI3PtZiWWzfEma-VwcL-ub-7KR0DoKX7-Bl-/AF1QipMwML97eNfDGMH-nfaFxxk2ntXT5Yh_zH2ykDi_

Bakgrundshistorien är så här: 
Bonden Karl Jonasson var ute och plöjde på sin åker vid Blixtorp, utanför Getinge, omkring år 1850, när den här meteoriten var ytterst nära att träffa honom när den slog ner. När han plockade upp meteoriten var den alldeles varm. Han beslutade sig för att ta med sig den hem och där förvarade han den under resten av sitt liv. Händelsen hade varit så underlig att han i sitt testamente bestämde att stenen skulle fästas uppe på hans gravsten. Så skedde också när han jordfästes i december 1885 (i insändaren i Sky and Telescope står det felaktigt att han dog 1855. Denna miss följde med till Peter Nilsons bok Rymdljus, och även till boken Mythical Stone av Peter Metevelis).
 

https://get.google.com/albumarchive/105476217302698762117/album/AF1QipNbPI3PtZiWWzfEma-VwcL-ub-7KR0DoKX7-Bl-/AF1QipMfXBgnY7UzvaW6DYlXLCtzVfIaiLeOkXwIc8Ub

År 2012 gjorde Hallandspostens reporter UllaMi Nyhuus-Wirén en intervju med Ann-Cathrin Savén. Karl Jonasson är hennes morfars fars farfar. Hon fick höra berättelsen om rymdstenen redan som barn. Genom alla decennier sen Jonassons upptäckt har stenen varit familjens och släktens sevärdhet och man har ofta funderat över stenens gåta och de unga i släkten har framkastat fantasirika teorier om vad som kunde finnas inuti den. Diamanter kanske.
 

https://get.google.com/albumarchive/105476217302698762117/album/AF1QipNbPI3PtZiWWzfEma-VwcL-ub-7KR0DoKX7-Bl-/AF1QipPa80oqasvNLMkSLz4kMYSR67ESgTUa37WJU3Ju

Under en resa i Halland, sommaren 2016, fick jag möjlighet att besöka den annorlunda graven, och passade då också på att ta några bilder.
Stenen är cirka 50 cm hög och 35 cm bred.
 

https://get.google.com/albumarchive/105476217302698762117/album/AF1QipNbPI3PtZiWWzfEma-VwcL-ub-7KR0DoKX7-Bl-/AF1QipPBXqCVfJ1mkrYIqRVjjFFELM6tHhix90yZfJ0W

Men är det verkligen en meteorit?
 

För att få svar på den frågan skickade jag några fotografier av stenen, tillsammans med ett e-postmeddelande, till geologen Åke Johansson på Naturhistoriska riksmuseet. Han har vänligen gett mig tillstånd att återge sitt svar till mig på den här webbsidan.
”Av dina bilder framgick inget som skulle tyda på att stenen verkligen är en meteorit. Visserligen är det svårt att avgöra från bilderna vad det är för bergart i stenen, eftersom den är så vittrad och överväxt med lav, men troligtvis handlar det om någon gnejs från trakten som blivit utsatt för långvarig och djupgående kemisk vittring och nedbrytning när den legat som ett löst block i marken. Kemisk upplösning (på grund av surt vatten) och vittring kan ibland ge upphov till sådana ojämna och gropiga ytor, ett fenomen som kallas gropvittring, genom att olika partier i bergarten har lite olika sammansättning och är olika lättlösliga. Oftast verkar det vara basiska (kiselfattiga) bergarter som gabbro som vittrar på detta sätt, men om även detta block består av gabbro låter jag vara osagt. Även om den mörka färgen som kan anas på närbilden möjligen skulle tyda på det.”


Enligt Naturhistoriska riksmuseets webbsida Sanna och falska meteoriter är gabbro ”en mörk relativt kiselfattig magmatisk bergart som bildats genom kristallisation från en magma (bergartssmälta) med ursprung i jordens mantel (under jordskorpan). Den är rik på mörka järn- och magnesium-rika mineral (pyroxener eller amfiboler), vilka ibland genom omvandling kan få en grönaktig färgton.” 
På webbsidan finns bilder på gropvittrad gabbro.
 

Åke Johansson berättar vidare att man helst skulle behöva kapa av en bit för att få fram en frisk yta inuti stenen för att kunna vara helt säker på vilken bergart det rör sig om.
”Men att hugga av en bit av en gravsten (eller prydnaden ovanpå) får man väl knappast tillstånd till”, avslutar Åke Johansson.
 

https://get.google.com/albumarchive/105476217302698762117/album/AF1QipNbPI3PtZiWWzfEma-VwcL-ub-7KR0DoKX7-Bl-/AF1QipOrwbSFQ9M8tizPHAIiN_M9WcLf4Ov4-8cT5D69

Så något helt säkert svar på gåtan kanske blir svår att få. Det hänger väl i så fall på Karl Jonassons anhöriga om de vill få reda på hur det egentligen ligger till. Kanske vore det synd att förstöra en god historia…?
 

Se fler bilder i mitt fotoalbum
 

Källor:
e-postkontakt augusti 2016 med Förste intendenten Dr. Åke Johansson, Naturhistoriska riksmuseet.

Not So Fatal Meteorite, insändare av Carl G. Lodström, Sky & Telescope, nr 4, 1991.
Rymdljus, Peter Nilson, 1992.
Strövtåg i Halland, Stefan Gustafsson och Patrik Leonardsson, 2014.
Torparens meteorit, artikel av UllaMi Nyhuus-Wirén i Hallandsposten 2012-08-13.
Svenska kyrkan, gravar.se.
Mythical Stone (Volume 1 of Mythological Essays), Peter Metevelis, 2002.
Asteroid – Earth Destroyer or New Frontier?, Patricia Barnes-Svarney, 1996.
Sanna och falska meteoriter, Naturhistoriska riksmuseet: http://www.nrm.se/faktaomnaturenochrymden/geologi/mineralochmeteoriter/meteoriter/sannaochfalskameteoriter.9000708.html


tisdag 11 oktober 2016

BJÖRKÖ I MÄLAREN



https://get.google.com/albumarchive/105476217302698762117/album/AF1QipPtvia9taM-PS0Q7nwPmEcQRqY9LECRLwI88w8N/AF1QipO--0-Emc83ej0ZmC8urcGxfBIerzoHaqnKfukb

BJÖRKÖ – DELS ETT ARBETSLÄGER, BEFOLKAT AV SLAVAR, OCH DELS CENTRUM I EN METEORITKRATER

I tv-programmet Vetenskapens värld, som sändes den 10 oktober 2016  i SVT 2, visades ett reportage om forskarna från det österrikiska Ludwig Boltzmann-institutet som gjort nya geofysiska mätningar över vikingastaden Birka på ön Björkö i Mälaren. Undersökningarna  har gett en delvis ny bild av staden. Den verkar ha varit ”en trång och smutsig verkstadsmiljö snarare än en blomstrande handelsplats”, ”ett arbetsläger, befolkat av slavar”.



https://get.google.com/albumarchive/105476217302698762117/album/AF1QipPtvia9taM-PS0Q7nwPmEcQRqY9LECRLwI88w8N/AF1QipPLiKXEOGg_wi33kZporldJSJJlngV3soJbE0FI

Södra delen av Björkö (som kallas Grönsö) är också centrum för en förmodad meteoritkrater. Den här kratern (som inte omnämndes i Vetenskapens värld) har en diameter på 10 kilometer och en beräknad ålder av drygt 1 miljard år. Man har hittills inte hittat entydiga bevis för att det är en meteoritkrater i form av t.ex. slagkäglor eller smälta bergarter, men kombinationen av ett flertal geofysiska egenskaper indikerar att det verkligen skulle vara en nedslagskrater.

I augusti i år besökte jag Björkö och i mitt fotoalbum finns bilder från den resan.


https://get.google.com/albumarchive/105476217302698762117/album/AF1QipPtvia9taM-PS0Q7nwPmEcQRqY9LECRLwI88w8N/AF1QipPgjHN-EC-y3j1IPkOMwn1wntMk6DSvWVceO5mD

Källor:
Vetenskapens värld 10 oktober SVT2, reportage av Benny Eriksson.
Rock damage caused by underground excavation and meteorite impacts, doktorsavhandling av Ann Bäckström, KTH, 2008.
Björkö a possible middle Proterozoic impact structure west of Stockholm, Tom Flodén, Per Söderberg och Frans E. Wickman, 1993.



onsdag 20 juli 2016

ETT STORT STEG FRÅN STJÄRNSFORS TILL MÅNEN


https://get.google.com/albumarchive/105476217302698762117/album/AF1QipMTdPMKxzYon1amoNk_60KM1AcNYshzRXmIpRR4/AF1QipOGgw9uyVDRmX-r9qLwZqNqNHCPTd9muZ0bnWzj

[Texten uppdaterad 2019-07-09]
För 50 år sedan, den 21 juli 1969 klockan 04:15 svensk tid, tog astronauten Edwin Buzz Aldrin sitt första steg i Stillhetens hav på månen, 20 minuter efter Neil Armstrong.




Med en farfar, som härstammade från den lilla bruksorten Stjärnsfors i Värmland, och med en mamma, som hette Marion Moon, kan man nästan tro att det var förutbestämt att Buzz Aldrin skulle bli astronaut och åka till månen.
Ett annat roligt sammanträffande var när han som tvååring för första gången fick följa med i faderns flygplan. Det var målat som en örn med utbredda vingar. Månlandaren som Buzz Aldrin och Neil Armstrong färdades i kallades för Örnen (The Eagle).



Farfadern, Karl Johan Aldrin, var smed i Stjärnsfors. År 1892 emigrerade han med sin familj till USA. Där fortsatte han med smedyrket i Worcester, Massachusetts. Buzz Aldrin tog för övrigt sin doktorsexamen i rymdfysik i samma delstat.

Stjärnsfors bruk, i Norra Råda socken i Hagfors kommun, fick sina privilegier 1668 och var ursprunget till Uddeholmsbolaget. Där fanns förr järnbruk, tegelbruk, såg och pappersmassefabrik, men när jag besökte orten, en regntung dag i juni år 2016, var det inte så mycket kvar av den forna storheten. 



Det finns en kvarn från 1940-talet, som restaurerades 1996 av konstnärsgruppen Horisont, och där man arrangerar konstutställningar.



Stjärnsfors massafabrik hade fyra sådana här kokare, vardera med en volym på 14 kubikmeter, som producerade 1 ton i varje kok.
1918 lades produktionen i Stjärnsfors ner och den här kokaren följde med till Skoghallsverken, som startade 1917. År 2002 skänkte Stora Enso tillbaka kokaren till ursprungsplatsen.



Det här var Uddeholmsbolagets första kraftverk, byggt 1906. Kraftverket levererade ström till Hagfors Järnverk och Stjärnsfors massafabrik. Driften upphörde 1921.
Uppdatering: Byggnaden revs den 16 september 2021



Stjärnsfors herrgård, gul med vita knutar, är en tvåplansbyggnad med en totalyta på 389 kvadratmeter.
 



https://picasaweb.google.com/105476217302698762117/6309460178851272545#6309460214298392786 

https://picasaweb.google.com/105476217302698762117/6309460178851272545#6309460198700512914

Tågtrafiken förbi Stjärnsfors har upphört och dess järnvägsstation fungerar nu som turistboende, och där kan man också hyra en dressin för en 12 kilometer tur- och returresa till Hagfors järnvägsmuseum.



Buzz Aldrin föddes den 20 januari 1930 i Montclair, New Jersey, och är fortfarande verksam som bokförfattare och föreläsare. År 2009 kom hans memoarbok Magnificent Desolation ut. Bokens titel är taget från Aldrins första ord på månen.

https://get.google.com/albumarchive/105476217302698762117/album/AF1QipMTdPMKxzYon1amoNk_60KM1AcNYshzRXmIpRR4/AF1QipPanJe1A_6kkR1ndSz4MAAsxxJ5AXOzOZGi8zI4


Källor:
Sällsamheter i Värmland del 2, Margareta Hjorth och Gudrun Vahlquist, 1984
Wikipedia
Informationsskyltar vid Stjärnsfors bruk
Henry blev kändis genom Buzz, artikel i Värmlands folkblad
Biografiska uppgifter från NASA: http://www.jsc.nasa.gov/Bios/htmlbios/aldrin-b.html
Visit Hagfors: http://www.visithagfors.se/sv
Artikel på webbsidan http://www.space.com/16280-buzz-aldrin.html

Artikel på webbsidan https://clarknow.clarku.edu/2011/07/07/from-clark-to-the-moon/
Artikel på webbsidan http://blogg.slaktingar.se/manvandraren-buzz-aldrins-svenska-forfader/