söndag 28 december 2008

ASTEROIDEN 10558 KARLSTAD


Man beräknar att det finns mellan 1,1 och 1,9 miljoner asteroider, med en diameter över 1 km, i asteroidbältet mellan Mars och Jupiter. Man har upptäckt nästan 450 000 av dessa, som till att börja med har fått en tillfällig beteckning (t.ex. 1989 AC). Nästan 203 000 har fått sina banor tillräckligt väl undersökta så att de har tilldelats ett permanent, officiellt nummer (t.ex. 4282). Mindre än 15 000 har hittills blivit namngivna.

Den belgiske astronomen Eric Walter Elst upptäckte den 15 september 1993 en asteroid som han gav namnet Karlstad (ursprunglig beteckning: 1993 RB7). Antagligen valde han det namnet som en följd av att han tidigare hade upptäckt, och namngivit, asteroiden Fröding.

Upptäckten gjordes vid European Southern Observatory i Chile, på berget La Silla, i södra delen av Atacamaöknen, 600 kilometer norr om Santiago de Chile.

Karlstad har en omloppstid runt solen på 1311 dagar (3,59 år). Dess avstånd till solen, när den är som närmast, är 2,041 astronomiska enheter (1 AE är ungefär lika med 149,6 miljoner
kilometer). Se omloppsbanan.



Karlstad är centralort i Karlstads kommun och är också residensstad i Värmlands län och stiftsstad i Karlstads stift. Staden ligger i Klarälvens deltaområde och består därför av älvfåror, restsjöar och öar. Den största ön kallas Tingvalla och här fanns en handels- och tingsplats redan under medeltiden. År 1584 grundade hertig Karl (som sen blev kung Karl IX) staden Karlstad.



I staden finns Sveriges längsta stenbro, den så kallade Östra bron, som var färdigbyggd 1797. Liksom många andra städer har Karlstad eldhärjats vid flera tillfällen. Fyra gånger har den nästan utplånats och senast var år 1865. Av äldre byggnader, som klarade den branden, återstår i dag kvarteret Almen från 1700-talet, Biskopsgården från 1786, Domkyrkan från 1730.



Gamla gymnasiet (Gymnasium Adolpho Fredericianum) på Lagberget, som byggdes mellan 1753 och 1759, klarade sig också. På dess tak finns en åttkantig tornbyggnad som användes som observatorium. Gymnasiets arkitekt hette Carl Hårleman. Han var också upphovsman till Stockholms Gamla Observatorium, på Observatoriekullen på Drottninggatan 120, och han hade också ritat ändringarna till det astronomiska observatoriet på Svartbäcksgatan i Uppsala. I Gymnasium Adolpho Fredericianum ägnade sig lektorerna Fryxell och Piscator åt astronomiska observationer. Man lånade instrument från Vetenskapsakademien, men man tillverkade också
egna kvadranter i trä. Fortfarande finns den största av dem kvar i tornrummet. Byggnaden är numera förklarad som byggnadsminnesmärke. Mer att läsa här.
Se även foto på månen över observatoriet och Venus över observatoriet.

Källor:
Nationalencyklopedin
Artikel i Värmlands folkblad 1998-10-27
Astronomiens historia i Sverige intill år 1800, N. V. E. Nordenmark, 1959
JPL Small-Body Database
http://ssd.jpl.nasa.gov/sbdb.cgi
European Southern Observatorys hemsida
www.eso.org/
Observatoriemuseets hemsida www.observatoriet.kva.se/